6. Händelse given åt Raymond Aguilera den 6 Augusti 1990, ca kl. 3:00 på morgonen. (ur minnet och bandjournalen.)

Jag upplevde en ovanlig händelse i morse, och den bekymrar mig. En vän ringde mig upp och vi pratade i telefon till kl.2:00 på morgonen, men efter att jag lagt på luren och somnat, väckte någonting mig upp. Jag vet inte vad det var. Jag kan inte förklara det, men jag kände att någonting kom upp för  trapporna i min sovrums riktning, och det vad vad som väckte mig.

Det var den typens känsla, då man vet att någon är i huset, men man kan inte se eller höra någonting, men man vet att någon är där. Jag kunde inte se den komma upp för trapporna, för dörren till mitt sovrum var stängt och i lås, men när jag tittade mot min låsta sovrums dörr, såg jag två svarta skuggor gå igenom den låsta dörren.

Den ena hade formen av en människa och den andra formen av ett litet djur. Jag bara låg och såg hur dessa två, mörka, svarta skuggor rörde sig i riktning mot min sängända. Det konstiga var, att de var mörka, svarta skuggor, inte människor, och rummet var mörkt, men jag kunde ändå se dem. Jag kan inte förklara hur jag kunde se mörka, svarta skuggor i ett mörkt rum, men det kunde jag.

Sedan, samtidigt som människofiguren stod och såg på, kröp den lilla skuggan under mitt täcke och tvinnade sig runt mina fötter, sedan forsatte den att krypa och glida framåt under täckena mot mitt ansikte, tätt intill min kropp. Först trodde jag att det var min son Steven, som stod vid sängändan, för han kommer alltid då och då in för att hämta kläder eller handukar.

Men medan jag låg och såg hur mina filtar rörde sig upp och ner i riktningen mot mitt ansikte, trodde jag att det var Leroy, vår hund, och eftersom jag inte ville ha några loppor i min säng, sade jag argt, "Leroy, hur tog du dig hit upp?", medan den gled upp mot mitt huvud. Jag sade på nytt, "Hur tog du dig hit upp?" Jag sträckte på mig för att röra på honom, men det fanns ingenting där, täckena bara föll ihop.

Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Så jag sträckte på mig och grep tag i min Bibel, som var brevid sängen, och jag placerade den där varelsen, under mina täcken, hade försvunnit . Men skuggan, som hade formen av en människa, bara stod vid sängändan och tittade på, och försvann sedan efter att den lilla skuggan hade försvunnit. Kanske jag var dum, eller i total chock, för efter att jag placerat min Bibel på sängen, somnade jag om igen. Jag kan inte förklara det, men jag kände mig trygg efter att jag lagt Bibeln på den tomma platsen. Det var allt.  

I had an unusual occurrence this morning, and it has me bothered. A friend called me and we talked on the phone until 2:00 AM., but after I had hung up and had gone to sleep, something woke me up. I don't know what it was. I cannot explain it, but I felt and sensed something coming up the steps towards my bedroom and that was what woke me.

It's one of those sensations you have, when you know someone is in your house, but you can't see or hear anything, but you know someone is there. I didn't see it come up the steps, for my bedroom door was closed and locked, but as I looked toward my locked bedroom door, I saw these two black shadows walk through the locked door.

One was in the shape of a man and the other was the shape of a small animal. I just laid there, and I watched these two dark black shadows move toward the foot of my bed. What was so unusual, was that they were dark black shadows, not people, and my room was dark, but I still could see them. I cannot explain how I could see dark black shadows in a dark room, but I could.

Then as the man shadow figure stood there and watched, this small shadow crawled under my covers and wrapped itself around my feet, then it proceeded to crawl and slither under the blankets toward my face next to my body. At first I thought it was my son Steven at the foot of the bed for he sometimes comes in to get some clothes or towels.

But as I laid there watching my blankets move up and down and move toward my face, I thought it was Leroy our dog, and since I didn't want any fleas in my bed, I said in a mean voice, "Leroy how did you get up here?", as it was slithering up toward my head. I said it again, "How did you get up here?" I reached over to touch him, but there wasn't anything there, the blankets just collapsed into nothing.

I didn't know what to do. So I reached over and grabbed my Bible which was next to my bed and placed it over the spot where this thing disappeared under my blankets. But the shadow that was in the shape of a man just stood at the foot of the bed watching, and then disappeared when the small shadow left. Maybe I was stupid, or in total shock, for after I placed the Bible on top of my bed, I went back to sleep. I cannot explain it, but I felt safe after I had laid the Bible on top of this empty spot. That's all.